Händelser i byarna

Evald Stenlund Onny Bäck Hjalmar Utterström.Skogsarbete på 40talet.

Hjalmar Utterström och Gunnar Stenlund bygger en lada på Nuortejaurmyren 1935. Två lador byggdes på myren, en står kvar än i dag. Denna lada revs på 90-talet.

Hjalmar Utterström, Utterbacka och Ivar Stenlund som vid denna tidpunkt bodde i Nyliden, samt okänd i mitten, flottar i Nuortejaurbäcken 1942-1943.

Historisk karta från 1865. Här kan man följa kyrkstigen från Mader, förbi Nyliden och vidare. Nuortejaurbäcken heter Krukkejokk. (klicka på bilden flera gånger.Förstora det nya fönstret,uppe till höger)

Kolmila i Utterbacken 1941. Från vänster Gunnar Stenlund Mader. Gustav Lindberg Strittjomvare. Onny Bäck Nyliden. Evald Stenlund Mader.

Kolmila i Utterbacken 1941 Gunnar Stenlund. Hjalmar Utterström. Gustav Lindberg. Evald Stenlund.

Kolarplatsen i Utterbacka, där Utterbacken 2 finns idag.

Maderbäckskojan stod vid Östansjövägen, mellan Madervägskälet och Maderbäcksbron. En raserad jordkällare och delar av husgrunden är vad som finns kvar.

Arbete vid Maderbäckskojan. Byggnaden stod nära Östansjövägen, mellan Madervägskälet och Maderbäcksbron.

Foto vid dammluckorna i Nuortejaur sjön. 1940-tal

Timmerflottning i Nuortejaurbäcken 40-tal. Från vänster: Hjalmar Utterström Utterbacka. Ingvar Stenlund Mader. Okänd

Historien är från boken Mader - Njollavare från 1987.

40-tal. Timmerflottning i Nuortejaurbäcken. Längst fram: Ingvar Stenlund från Mader. Th Hjalmar Utterström från Utterbacka. Timmret drogs ned i vattnet för vidare transport till Kikkejaur,sen Byske älv.

Nuortejaurbäcken 1946. Timmerstockarna dras ned i vattnet, för transport till Kikkejaur och vidare nedför Byske älv.

Virket ströas upp för torkning inför byggstarten av Utterbacken 1950. Hedvig Utterström bjuder på kaffe. I bakgrunden Gotfrid Lundqvist. th Hjalmar utterström

Dammbygget vid Gausjomyran,som vid behov gav Nuortejaurbäcken extra mycket vatten. Dammvallen är 1m hög,ca 100m bred.

Dammbygget vid Gausjomyran. När timmerflottningen startade släpptes vattnet på för att höja flödet i Nuortejaurbäcken.

Diket som karl Johan Nyberg grävde mellan Nuortejaursjön och Gausjomyran är ingen skröna. Längden på diket är ca 1700 m. Det användes för bevattning av odlingarna på Gausjomyran. År 1873 finns diket med i ett dokument. Foto från Nuortejaursjön där diket börjar.

Kronogård, där stigen till Nyliden börjar. Resterna av Ernst Jakobssons kolarkoja. Evald & Gustav Lindberg var några av kolarmästarna.

Kronogård. Här har det "kilats sten". 3m av stenen är borta. Kan det vara till husgrunder i Kronogård ?

Kronogård. Tjärdal modell större. Har använts i flera år. Väg går ned till platsen. En mindre tjärdal för "husbehov" finns också här.

Leden (Kyrkstigen) som går mellan Utterbacken och Nuortejaur används än i dag.

Ladan på Utterbackenmyran. I bakgrunden syns Nuortejaursjön och Såkevareberget.

Gamla kolplatsen nära Nuortejaur. Byajaktlagets mötesplats under älgjakten. När jaktlyckan är god bjuds byborna på älgköttsoppa.

Nuortejaurbäcken användes som flottningsled från Tellek ned till Kikkejaur. Rännorna byggdes cirka 1945. Fotot är taget i Kronogård.

Bevattningsdiket mellan Nuortejaursjön och Gausjomyran har en längd av 1700m. Det grävdes av karl Johan Nyberg från Nyliden. Diket följer Nuortejaurbäcken men på en högre nivå.

Foto taget uppe på Nylidberget. Huset man ser är Kronogård 1. I bakgrunden syns Gausjomyran och Gausjoberget.

Utterbackens båtplats.En bred stig går hit,så det var nog gott om fisk förr i tiden.

Vägen går från Utterbacken ned till Gausjomyran.Användes på vintern för timmertransport från Gausjoberget.

Älgtornet vid Nuortejaurmyran. En hjälpsam hackspett har gjort extra skottgluggar i väggarna.

Kyrkstigen som går upp mot Nyliden.Stigen går att se vid tvärkurvan efter Edvards väg.

Utloppet i Tellek som rinner ner i Nuortejaursjön. Till höger uppe på backen stod flottarkojan. Den revs på 1950talet av Ernst Jakobsson och hans son Edvard. Byggnaden blev lagård i Kronogård 1.